Emelie

Hur är det med mig? Jag unviker att känna efter för det gör ont, plågar samvetet och det gör mig absolut inte gladare. Jag vet att jag måste ta itu med det någongång, att ta upp ämnet och händelsen till diskussion för vi kan inte bara sopa problemet under mattan. Men hur, när och var, det har jag ingen som helst aning om.

I helgen så ryckte parningsjouren ut, dvs jag och Jessica, och fick assistera vid hundparning. Kan säga att det hela blev väldigt komiskt efter jag intagit ett par glas vin.

Idag så var jag och klippte mig, är faktiskt nöjd, även om jag nästan satt och hade tårar i ögonen vid själva klippningen. Jag hatar att gå till frisören. Ska iallafall dit igen på onsdag och färga (det har jag inte det minsta emot), och troligtvis så blir jag rödhårig, vem vet, inte jag iallafall.

HeQuille mår bra, han sover i sängen varje natt, äter kycklingvingar till kvällsmat och får gå lång härliga skogspromenader och träna spår. Han njuter av livet varje sekund, och han är en fantastisk hund, jag kan inte säga det tillräckligt många gånger. Jag är så tacksam för att jag får leva med honom, och att Peo fick en sådan värdig efterföljare.