Emelie

Nu är jag hemma. Kan lugnt säga att dagen har varit som en dryg tortyr. Under föreläsningen (som "bara" var 3 timmar lång idag.... som tur var) så rann ögonen och näsan utan uppehåll, och som om det inte räckte så kunde jag inte sluta nysa. Jag har nästan inte antecknat någonting, jag har nästan inte hört någonting, utan jag har haft fullt upp med att kontrollera kroppsvätskorna. VIDRIGT att vara förkyld.