Emelie

Igår så var Johannes en räddande ängel. Vi sågs en stund, körde en runda och snackade skit. Längesedan vi sågs på tu man hand nu, och det har jag saknat. Iallafall så hängde han med upp efter bilturen så låg han och småsov på soffan medans jag satt vid datorn. När jag sedan skulle sätta mig i soffan så skrek jag rakt ut. Hade jag kunnat amputera mitt skulderblad där och då så hade jag gjort det. Johannes flög upp och tvingade mig att sitta stilla medans han masserade. Jisses vad gott det var! Skulderbladet kändes mycket bättre efter bara en liten stund, och när han masserade nacken så spann jag som en katt. Underbart!

Idag känns det lite bättre faktiskt, ska minsann flörta lite med Jessica och fråga om hon har lust att massera lite ikväll!