Hönsmamma

HeQuille är halt. FAN också. Har varit nojig innan, men nu är det värre än vanligt. Han trillade på promenaden och smällde högerhöften i asfalten, och fy vilken smäll det var. Så nu går jag och känner, klämmer och böjer benet för att se om han har ont. Och ingen här som förstår mig och kan trösta. Han är så mycket mer än bara en hund!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback