Emelie

Nu är återigen mycket i gungning. Är så trött på att det alltid är någon som händer och går fel.
Jag är så orolig för dig, min älskade morfar. Varför måste det bli såhär? Ska in och hälsa på dig så fort jag bara kan, men det känns så hjälplöst att inte kunna hjälpa dig att må bättre. Vi kan bara finnas där, och det gör vi. Alltid.

Peo, Lennart och HeQuille. Jag är så tacksam!