Emelie

Du gör mig glad. Dessutom är du söt!


I'm with you through the night
You're my inspiration in life
I'm a true believer so don't give up the fight

Mitt hjärta!

Jag har en lila cowboyhatt. Det är inte alla som har det.
Var på Offside i lördagskväll, det var skojsigt.
Har jobbat hela helgen, men det gjorde inte så mycket för det var inte särskilt fint väder.
Ska köra och shoppa idag. Suck. Ska på bröllop på lördag och jag har inget att ha på mig. Ett problem?
Och jag är fortfarande på väg upp!
Min hund är den bäste <3

Jag vill ta tag i saken. Fan, det skulle kunna funka... Kanske? Om man bara bestämde sig för det. Men jag är velig. Eller ja, kanske inte velig... Men lite feg? Jag vill, och kanske kan. Jag kan.... nog.... kanske. Hihi. Jag känner mig som en glad 8- åring som kommit på att sommarloven är om 2 veckor (okej, nu stämde inte ens veckorna). Lite småhärligt faktiskt! Jag känner mig faktiskt glad. Uppskattad?

Tack Johannes för att du är min vän!

Jag börjar ta mig tillbaka och det känns skönt. Lite annorlunda, men skönt. Det finns så många som verkligen funnits där och brytt sig och det betyder massor. Jag vet att jag varit lite "hemlighetsfull" och inte velat prata om den verkliga anledningen, och det står jag för. Jag vill inte att alla ska veta allting, och det beror inte på att jag inte litar på Er, men det är så lätt att råka försäga sig och det vill jag inte utstätta migsjälv eller andra för.

Hade jag inte haft Peo så vet jag inte vad jag hade gjort. Min vän som alltid funnits där. Vi har gått otaliga promenader för att jag har behövt rensa huvudet och bara fått vara själv. Men som sagt, nu känns det bättre, men jag är så lycklig för att jag tog steget och tatuerade in hans tassavtryck. Nu kommer han alltid att vara med mig. Alltid. Emelie & Peo.



Denna veckan är fullbokad med jobb, skola, hunduställning, lydnadstävling. Ja... här händer det saker! Ska bli skönt att det är utbildning nästa vecka, då lugnar det förhoppningsvis ner sig lite. Men man ska inte klaga!

Nu till dagens sorgliga ämne. Min mobil, min Bettan, har i princip avlidit. Det går numera inte att ringa till min mobil, jag kan inte ringa ut heller så det är fullkomligt värdelöst, MEN ni kan skicka sms och det kan jag också göra, för än så länge har den funktionen inte lagt av. Det sorliga hände söndagskväll. Haha. Ja, jag blir tannalös. Men ska ner och se om den nya telefonen kommit, förhoppningsvis så löser det sig inom kort. Jag lovar att hålla er uppdaterade!

Nej, nu ska jag gå och lägga mig på gräset och bättra på min obefintliga solbränna (även om jag faktiskt har lite kvar sedan förra året!).

Ha det så gott, och var rädd om er. Ge någon en kram!

Blev jag så beroende av dig så nu när jag ska försöka orka att ta mig tillbaka så är du borta?
Vänskapen känns inte längre som den var förr och jag kan inte svara på varför.
Vänskapen började så bra och falnade fort B.
Finns det något kvar?